Folkmordet
English / Kurdî

All texts are translated to (central) Kurdish below.

Google Translate plugin helps you translate to over 100 languages, incl. (northern) Kurdish.

 

 

De kemiska bomberna

 

 

I arla morgonstund den 16 mars 1988 föll de kemiska stridsmedlen ner över Halabja. En till synes harmlös gas som doftade äpple lämnade genast nära 6 000 människor livlösa, många tusen tvingades på flykt och över 400 barn återfanns aldrig. Även djur- och växtlivet drabbades hårt. Den kemiska attacken var del i ett folkmord, benämnt Anfal, och drabbade minst ytterligare ett 50-tal andra samhällen, främst i Irakockuperade Kurdistan men även den Iranockuperade delen drabbades. Bombningen av Halabja är den enskilt största kemiska attack mot civila sedan andra världskriget.

Än i dag gör sig de kemiska vapnen sig påminda, i jämförelse med övriga städer i centrala Kurdistan har de utsatta städerna och byarna högre missfallsfrekvens, högre barnadödlighet, högre impotensfall, högre andel leukemi- och cancerfall samt högre andel barn med medfödda utvecklingsstörningar. Det finns också ett kollektivt trauma, oavsett om man är från den del av Kurdistan som kommit att ingå i Irak eller Iran, Syrien eller Turkiet.

 

 

Folkmordet på det kurdiska folket

 

 

Under operation Anfal, i ett systematiskt försök att utrota den kurdiska befolkningen i Irakockuperade Kurdistan, avrättades också icke-kurdiska civila kurdistanier från andra folkgrupper, såsom assyrier, syrianer, turkmener, judar, romer, tjerkesser och armenier. Inom den kurdiska folkgruppen var förutom muslimerna också de som tillhörde minoritetsreligionerna väldigt hårt drabbade, till exempel var yazidierna och andra inom yazdan-gruppen, shabakerna och zoroasterna mycket utsatta.

Markoffensiver, luftvärnsattacker och förstörelse av mer än 4 000 byar skapade öde regioner. Summariska avrättningar, massförsvinnanden och tiotusentals tvångsförflyttningar till koncentrationsläger. Ett könsfolkmord riktat mot män och pojkar i stridsduglig ålder utfördes. Kvinnor och flickor kidnappades, såldes och våldtogs.

 

 

Anfal var bara kulmen

 

 

Efter Osmanska rikets sönderfall grundades de nuvarande staterna i sydvästra Asien. Kurdistan delades mellan fyra nybildade stater. Irak blev en monarki under brittiskt mandat, från bildandet 1920 till militärens maktövertagande 1958 utsattes kurderna för flertalet repressioner.

Folkmordet inleddes decennier innan Anfal och har skördat oräkneliga offer. På 60-talet påbörjas arabiseringen av Kurdistans oljerika regioner, mer än 600 000 kurdistanier avvisas, blir internflyktingar i andra delar av Irak och deras hem ges till arabiska bosättare. Tiotusentals yazidiska- och feylikurder mördas och hundratusentals fördrivs på 70-talet, samtidigt klassificeras den assyriska folkgruppen officiellt som tillhörande den arabiska nationen. I Barzanregionen försvinner mer än 8 000 pojkar och män på 80-talet, en del har hittats i massgravar i södra Irak men majoriteten har ännu inte återfunnits.

 

 

Gasdödad familj (okänd)
Omeri Khawer med sonen Mohamed (Ramazan Özturk)
Skadad flicka (okänd)
Symbolisk gravplats i Halabja (Adam Jones)

 

 

Bombî kîmyayî

 

 

Le berebeyanî 16 xakelêw (adar) 1988 da şarî Helebce diraye ber çekî kîmyayî. Gazêk ka wa dîyar bû metirsîdar nîye û bonî sêwî lê dehat b'ew nawe da bilaw kira û nizîkey 6 000 kesî kuşt, be hezaran kes rayan kird, b'ew hoyewe 400 mindal bê ser û şiwên bûn. Tenanet cîhanî ajel û rûwekîş tûş bûn. Em hêrişe kîmyayîye beşêk bû le jênosîdî Enfal, ke be layenî kemewe le 50 nawçe zortirî girtewe, ber le her şit le Kurdistanî dagîrkirawî Êraq herweha başî Kurdistanî dagîrkirawî Îranîşî girtewe. Bombakey Helebce, le şerî dûhemî cîhanewe ta êsta, firawantirîn kimya baran e dijî mirovî sivîl.

Emroş kîmyabaraneke dêtewe yad û ewe derdekewe ke l'ew gund û şaraney nawendî Kurdistan ke bomb baran kiran rêjey lebarçûn, mirdinî mindalî sawa, nezokî (înfertîl), lêwkîmya, kanser û mindalî keneft, berztir e.

Herweha, trawmay komel heye, egerçî takekeseke danîştûy ew parçeyey Kurdistan e ke bûwe be parçey Êraq, Îran, Sûriya yan Turkiya.

 

 

Jênosîdî gelî kurd

 

 

L'em nizîkane be kurdî.

 

 

Enfal her...

 

 

L'em nizîkane be kurdî.

 

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved, 2017

Sirwan Dabagh & Perwin Iranzadena

Bildupphovsrätt: Se bildtitel (klicka på foto)